Bohusleden.

7,5 mil på 2 dagar hann det blev.
Bohusleden var något utöver det vanliga. Jag har innan gått uppe i fjällen vilket skiljer sig avsevärt.
Här fanns inga bäckar där du kunde ta vatten längs med leden utan  du fick snällt fråga kringboende, vilka inte var så många. Det fick bli att ransonera emellanåt.


Leden slingrade sig mellan skog och mark, mycket kuperad terräng var det också vilket krävde en viss envishet och benstyrka. Vi gick förbi ensliga gårdar, förfallna och sedan länge glömda hus och några boskap.

På dag nummer 2 så gick vi ganska långt in i skogen nära den norska gränsen. Vi var båda ganska trötta så vi gick tysta sida vid sida och var inne i våra egna världar. Rätt som det var så såg jag hur något grått travar ut ur skogen och lufsar rätt emot oss 50 meter ifrån.
Min första tanke var hund, min andra tanke var herrejävlar och min tredje tanke var varg!!!
Eftersom vargen verkade vara inne i sin egna värld så märkte den inte oss utan travade på 25 meter till tills Kristoffer tittar upp och utbrister "oh shit!".
Då vaknade vargen upp ur sin dröm, stelnade till och stack iväg i en väldans fart åt andra hållet.

Detta mina vänner måste vara bland det häftigaste jag någonsin upplevt.
Jag hann aldrig bli rädd utan bara nyfiken, jag önskar lite att vi kunde få kika på den lite längre.

Sånt här händer bara mig. Jag ger mig ut på en liten oskyldig vandring och stöter på varg, haha.


Början på Bohusleden i Strömstad.


En hel del "natursköna" vyer.


Mitt sällskap under färden.


På väg in i den djupa skogen.


Att göra upp eld och laga mat i det fria är mycket trevligt inslag i den gråa trista vardagen.


Mitt sällskap.




Var 5:e km var det vila med vätskepaus, vissa stunder somnade jag 5 minuter sedan var man redo att traska vidare.


En bondgård ute i ingenmansland.


Det är något visst med kilometerlånga ängar, man får liksom lite språng i benen.


När vargen upptäckte oss så blev han så skrämd att han tappade sitt byte i munnen. En musbebis och en musmamma. Inget rivet får här inte.


Lilla vargens tassar.


Trailortrash. Folköl i ena näven och trangiakök i andra. Vi var yngst på campingen.

All mat smakar gudomligt efter att man har gått 4.5 mil på en dag.
Blev förrsten positivt överraskad över hur trevliga folk är på camping. Det var nästan så att jag och Kristoffer funderade på om vi inte skulle knacka dörr och presentera oss för resten av campingen.


Hemma igen!

Vi är hemma igen, tidigare än beräknat.

Idag vaknade jag av att mina båda ögon var igenklibbade.
Gode gud, vad har jag gjort för att förtjäna detta???

Ögoninflammation på bägge ögon, jajemen. Tack och lov så var som vi på en camping så vi fick skjuts till Tanum där vi kunde ta tåget hem till Göteborg igen.

Jag återkommer senare med bilder och utlägg om vårt vilda äventyr.


Tillbaka i Göteborg med 2 igensvullna ögon.

=)


2 dagar kvar.

Det är nästan lite svårt att få in men om 2 arbetsdagar så är jag ledig. Inte hur ledig som helst utan lååååångledig.

Jag älskar långledighet. Inga problem att jobba häcken av mig resten av året, bara jag får den där långa, sköna, varma, ljuvliga och äventyrliga semestern som jag så ofta suktar efter.

Det känns nästan lite förbjudet. Efter 10 månader av konstant jobbande bortsett från några få lediga dagar så blir det nu 7 veckors  lång jävlar semester.

Bilen är fixad, de norska semesterpengarna har kommit in på kontot, jag är redo.

Håll i hatten mina vänner för det kommer att bli en fartfylld resa.


Österlen VS Bohusleden.


Nu är det snart dags för semester för min del. Jag kommer att tillbringa de största delen nere på Hasslö med familjen och i Karlskrona med mina vänner. Den som tror att jag kommer att koppla av helt känner inte mig.

Jag kommer att vara ledig från midsommar och planerar att vara på Hasslö runt den 1 juli. Allstå har jag nästan en hel vecka som ska spenderas med kristoffer.
Först tänkte jag att vi kunde flyga upp till Abisko, gå till kebnekajse, bestiga skiten och sen gå vidare till Nikkaloukta. Jag har bestigit Kebnekajse en gång innan men då var jag i så dålig form att jag hade svårt att riktigt njuta av turen. Jag började dock inse att vi var tvugna att hålle ett högt tempo och att det i princip bara skulle bli stressigt av ta alla etapper på så få dagar.

Nu har jag hittat två andra förslag som ligger lite närmare till hands.

Antingen drar vi ner till österlen, där vi kan ligga på stranden, gå runt i små städer, bo på vandrarhem och bara bila runt i det vackra landskapet.
ELLER
Så tar vi Bohusleden som sträcker sig från Göteborg till Strömstad. Det är en vandringsled som ska vara mycket fin. Vi sover i tält, alternativt sovskydd, lagar mat över öppen eld och badar i sjöar och lever som vildar.

Det lutar åt det sistnämnda.

Förslag är välkomna!



Vackra Österlen.





Äventyrliga Bohusleden.






Dear Oslo.

Oslo i mitt hjärta.

Sommaren närmar sig, ja man kan ju faktiskt säga att den är här. Jag börjar alltid tänka på Oslo om sommaren, jag älskar denna stad så otroligt mycket.

Mitt hem under så många år.

Oslo, vi ses snart igen.

 


Söndagsmarknad på Blå.


Bekanta från förr.

För lite mer än 2 år sedan så var jag och Johanna ute och reste lite i centralamerika. Det var en sanslöst rolig resa och vi fick vänner som vi sent ska glömma. En vän som vi skaffade oss var Jordi. Jordi var en sprallig Mexikan som vi stötte på nere i Puerto Escondido. Vi fattade genast tycke för honom hängde med honom om kvällarna.

För 2 dagar sedan kontaktade Jordi Johanna på Facebook, det visade sig att den lilla spellevinken skulle flytta till Oslo om 3 veckor. Han hade visst träffat en tjej (läs äldre) som var härifrån. Han hade inte så många vänner så vi lovade att komma och hälsa på. Synd att han inte flyttade till Göteborg för här har vi massa spansktalande vänner som skulle kunna ta hand om honom.

Jag har ju bott i Olso i närmare 7 år så en liten sommarresa till den norska huvudstaden hade helt klart suttit på sin plats.

Undrar vad man som Mexikan tänker när man kommer till Olso.
 Har man en romantiserande bild av hur det ska vara?
Rika Norge där alla lever lyckliga?
Kanske svårt att förstå hur kallt det kan bli om vintern?
Många frågor som kräver många svar.

Det ska bli kul att träffa Jordi igen och jag passar på att välkomna honom till kalla, stela Norden där alla sköter sig själva och jantelagen är den lag som gäller.






Vänner

Pacaya


Jag läste i tidningen igår att Guatemala hade drabbats av naturkatastrofer. Först och främt så hade vulkanen Pacaya spytt ut massa aska som täppt till alla brunnar, sedan hade det blivit någon form av storm som resuterat i översvämmningar. Detta är ju såklart helt fruktansvärt.

För 2 år sedan besökte jag denna vulkan, det var en mäktig upplevelse. Först och främst så  åkte vi buss med en misstänktsamt ung busschaufför i en timma, väl framme så fick man gå upp för ett berg i 1,5 timma. Jag  insåg att vi närmade oss när man hörde mullrandet från vulkanen. Väl framme så uppenbarade sig en dal som var täckt av lava, det rann hela tiden ny lava från berget. Värmen som slogs emot oss var otrolig.

När vi stått och begrundat naturens krafter en stund så frågade guiden om vi inte ville gå ner till lavan i dalen, alla backade förutom jag som ivrigt viftade med handen. Sagt som gjort, sakta men säkert så började vår färd neråt i dalen, guiden gick först och kände på marken så att den var stabil nog att gå på (!).
När vi var 2 meter från den trögflytande lavan som sakta rann fram så var det stopp, mina ögon rann och mina skor började smälta. Värmen var obeskrivlig.
Jag började kasta sten på lavan (såklart) och till min förvåning så var lavan stenhård även i flytande form.

Detta var en otroligt häftig upplevelse som jag gärna skulle vilja uppleva igen fast knappast nu när Pacaya verkar spy ut sin vrede över Guatemalas kaffefält.




Framme vid dalen. 15 minuter senare var jag nere vid lavafloden längst till vänster.


Hit men inte längre kom jag. Nära nog att titta och få skorna smälta.



Ständigt aktiva Pacaya.


Tillbaka i fas!

Vilken dag! Det har varit smällkallt i Göteborg, snön har knarrat under folks fötter där dom gått och var och varannan person har använt solglasögon. Solen har strålat och värmt våra bleka lekamen. Vi passade på att inviga vår uteservering idag då solen kikade ner vid 15:00.
Ja, alltså vi ställde ut 2 stolar och 1 bord.
=)

Jag fortsatte denna fantastiska dag med att köra 11 kilometers löpning. Det var som balsam för själen att springa med solen i ansiktet och gnistrande snö så långt ögat kunde nå.
Nu ska jag koppla av efter en urursel sömnlös natt.



 
23 år mellan bilderna. Carin lyckades knappa in någon centimeter på mig under åren.


Hubbabubba, tefat och banankolor. Nostalgi utan dess like.


Ingen som missat att vi bara fyller 29 år?


Carin fick en tuggummimaskin, ren lycka för fördelsedagsbarnet!


Givetvis så serverades det goda drinkar med lysande drinkpinnar.


Varför dricka 1 när man kan ta 2 samtidigt?


Varför dricka Mojito i små glas när man kan blanda i 1-liternsflaskan?


Sen gick Carin lös med tulpanvasen och blandade till en 3-litersdrink som hette duga.


Antar att de flesta inte pyntar sina drinkar med en hel annanas men det gjorde minsann Carin!
-Vi måste ha färg, massa färg!


Min fina lilla fjant till lillasyter kikade förbi, det gjorde mig glad!


Carin höll fanan högt hela kvällen.

Vi hittade även en ny vän som vi 30 minuter senare hade glömt av.

Tack till alla inblandade!


Status: Nu kör vi.

Brunchen med släkten Trolle gick som smort. Vi var liiiite efter i planeringen men det löste sig. Resultatet blev så här:


Carin har världens finaste lägenhet. Varenda detalj är genomtänkt.


Blåbärspannkakor med lönnsirap oc grädde.


Grönsaksmuffins.

Jag har även hunnit med en sväng på stadens gator samt en powernap. I skrivande stund så ligger jag i Carins dubbelsäng med en kall öl i näven och lyssnar på discomusik i bakgrunden.
Nu är det dags att hoppa in i duschen för att sedan ställa sig i köket igen och laga ännu mera grejer inför kvällen.
Länge leve semestern!!!


Spa, precis som det ska va.

Jag kan bara säga att jag har haft 2 alldeles förträffliga spadagar. I tisdags eftermiddag checkade vi in på St:Jörgens Park Resort, detta genuina ställe låg endast ett stenkast från centrum, alltså Hisingen. Det är en helt ny anläggning och stället är otroligt snyggt!

Tanken var att vi skulle börja med ett träningspass men efter en benövning dog kroppen. Den sa helt enkelt ifrån att nu fick det banne mig vara nog. Av med träningskläder och på med badkläder. Vi provade först lite  olika bastur, men eftersom min kropp gått in i väggen så låg jag mest raklång på dom olika träbänkarna och frös och dvalade. Ingen roligt sällskap minsann men snälla Kristoffer höll modet uppe. Efter att ha tinat upp några timmar på Spaet kvickna jag till och resten av kvällen ägnade vi oss åt att äta och dricka gott.
När klockan var 22;00 gick ögonen i kors och dagen efter  klockan 07:30 var jag tillbaka till någolunda vanliga Jill igen.

Dagen efter spenderade vi hela morgonen med att hänga i spaet. In i en bastu, ut och ner i kallbaden, upp igen, in i annan bastu, ut i snön och rulla sig och sedan plaska i den 40 gradiga utomhusbassängen i snöfall, en klar favorit. Vi ägnade även tid till att ligga i varsin solstol och läsa, ja och jag sov givetvis. Om man blundade riktigt hårt så skulle man kunna tro att solen stekte.

Efter att ha legat i vatten en hel dag åkte vi hem och slänga oss på soffan, ja jag somnade igen. När klockan närmade sig 21:00 släpade jag mig bort till sängen och, ja somnade.
Idag vaknade jag, ganska pigg.
=)
Tack snälla Kristoffer för ett fint sällskap.

Lisa: Tack för att du ställde upp som min ersättare.
Åsa: Du är hjärtligt välkommen att hälsa på, nu kommer jag garanterat att vara tillgänglig 7 dagar i veckan. ;)





Lite skumpa efter spaet är aldrig fel.

 

Angenäm förrätt som egentligen var dessert och mindre angenäm dessert.


Ny dag, mera spa.


Mitt förträffligt muntra sällskap.

 
Favoriten, big time!


Mitt tillfälliga paradis.


En sån här bastu vill jag ha hemma!


Lite skadliga UV-strålar s

Lite skadliga UV-strålar som gjort min bleka hy lite så hade allt varit perfekt.


Att sakna.

Vissa saker saknar jag verkligen. Små saker men ändå ganska stora som t ex solen. Ibland undrar jag hur vi svenskar överlever i detta mörker utan att ta livet av oss. Ja, och då tillhör jag knappast till de pessimistiska.
Ja, vad vet jag. Vad jag däremot vet så hjälper det att titta på gamla sommarbilder.


Bergen, jag hade turen att bo i denna underbara stad en sommar.


Jag hade även turen att få besöka unika platser, samtidigt som jag hade oturen att bli överraskad av ett åskoväder mitt på en bergstopp. Jag hade dock turen att bara bli blöt in på bara skinnet istället för att bli grillad in på bara skinnet.


Små smutsiga barfotabarn.


Dags för lite äventyr.

Ja, kära vänner.

Nu har jag allt varit på ett och samma ställe ganska länge. Ja, säkert i 4 hela veckor eller så. Detta måste åtgärdas.

Jag håller på att packa nu, joggingkläder och myskläder, inga partykläder. =)
Det blir en tripp till Bärum i eftermiddag, ett otroligt vackert samhälle utanför Oslo. Jag ska umgås med en vän och hennes lilla flicka på 2 månader. Vi ska promenixa i skogen, äta god mat och bara ha det bra.
Jag längtar.


För 1 år sedan.


Heros square, Budapest.


För lite mer än ett år sedan var jag på tågluff i östeuropa. Det var en av de tuffaste resor jag gjort.

Vi satt på ett tåg från Polen till Rumänien i 18 timmar utan mat då VISA-kort var för modernt och valutorna vi hade inte acceperades på tåget, vattnet hade vi på ranson, ute på den Rumänska tundran var det hett och inne i plåttåget var det stekhett, vårt blod kokade och vi kippade efter andan. Vi delade en kupé på 3 kvadrat på 6 man. Inget rinnande vatten på toaletten, dörrarna till kupén var tvugna att vara låsta på grund av rånrisken och konduktören skrek mest till oss på Rumänska.



Vi blev utsatta för rånförsök i kupén, som tur väl vaknade jag, vi blev utsatta för blottning samt stenkastning, vi var dock inte måltavlan bara i vägen för deras framfart. Allt detta under 1 tågresa in i Rumänien.

Vi kvartade tillsammans med 20 andra backpackers i ett rum i Rumänien och bodde i en lägenhet tillsammans med världens sötaste pensionärpar i Kroatien.



Trots alla arga tanter i biljettluckorna som skrek på oss, tiggare som var förlamade men 5 minuter senare kunde springa, trots fattigdom och misär så är östeuropa bland det vackraste jag någonsin besökt.


Fördomen mot österopeer stämmer till viss del, dom är sannerligen lite barska, men det är bara som dom är, humorn finns där precis bakom barskheten. Dom är helt underbara.





Att hyra bil och åka över Transsylvaninen var en höjdare, frigående kreatur överallt, herdar som vaktade sina ägor, romer som sålde det som fanns att sälja längs med vägarna, häst och vagn som det endra transportmedlet.





Jag vill tillbaka och en vacker dag ska jag fan tågluffa igen.
Att luffa runt i Thailand är piece of cake, bara att sätta sig på en supermodern buss med aircon och med en klisterlapp på sig och låta sig vallas likt ett djur. Vilket inte är fel det heller.
Om ni vill ha äventyr, dra till östeuropa och låt er inspireras av maten, människorna och kulturen!

Förra året var ett bra resår och jag hann med både New York, Mexico, Guatemala, Belize samt Polen, Rumänien, Kroatien, Sarajevo och Ungern. Efter detta drog jag till Köpenhamn och bodde där i ett par månader. Det var inte många dagar jag var hemma i Sverige, det var som sagt ett bra resår. =)





Den vackra byn Sighisoara i Rumänien. det sägs att Vlad Tepes bodde här som barn.
Tinnar och torn överallt. När solen går ner tystnar byn och det blir plötsligt lite kusligt att vandra omkring i gränderna.




Jag, Vlad Tepes och Johanna.




Det snålades inte med portionerna vilket resulterade i en mindre smickrande viktuppgång.




En kväll på gatorna i Sighisoara.




Bilutflykt i Transsylvanien. Notera hur bönderna brukar jorden till vänster.




I Kroatien, Dubrovnik.




I Kroatien, Dubrovnik.




Lata dagar på stranden i Kroatien, vi ägnade dagarna åt att spela Yatzi och dricka öl.




 
Två tappra men trötta backpackers på väg in i Budapest.




Vackra Budapest.





Budapest.


Fjant-Jill på resande fot, då hon är som mest lycklig.
















Nyare inlägg
RSS 2.0