Jag unnar mig.
I julas blev jag av med min dator på tåget, minns ni? Jag hade bara haft den i 3 månader innan någon jävel snodde den.
Hur jag har klarat mig utan dator i ett helt halvår är för mig en gåta. Tack och lov så har jag fått låna Johannas dator eller Kristoffers, fram till idag.
Nu har jag skaffat mig en alldeles egen liten gullegris. Jag ska ta hand om den som om det vore mitt eget barn. Nu ska jag blogga tills fingrarna blöder (när tid finns)
Nu är jag slutkörd förresten, efter 400 baguetter så är man lite sliten i huvud och kropp. Vi är ett grymt team jag och Johanna. Systematiskt tar vi oss igenom moment för moment.
Skär vi oss tar vi och sammanbitet virar papper hårt runt fingret och tar sedan på oss en plasthandske för att sedan fortsätta med det vi gjorde. Timma för timma står vi tysta och koncentrerade sida vid sida och maler på. Vi ser inga begränsningar om vi gjort det så hade vi aldrig lyckats få ihop denna beställning på 10 timmar.
Ingenting är omöjligt mina vänner.
Nu ska jag få äta en välförtjänt måltid och sedan lägga mig i sängen för att få min otroligt välförtjänta vila.
Over and out.
