Mina dagar i bilder...
Ja, det har ju varit lite si och så med bloggandet undet helgen men det är svårt att hinna med.
Som regel är det om helgerna som jag gör annat än att jobba, träna och sova. Man vill liksom passa på att umgås också.
Det har hänt mycket ska ni veta.
=)
Först och främst så fyllde Con Amor år i veckan. Kan ni förstå att det redan gått ett halvår??? Det var varken glass eller ballonger, däremot så bjöd vi på chokladbollar.
Det är helt otroligt. Jag ångrar inte för en sekund att jag valde att säga upp mig och starta eget, det är det bästa som hänt mig.
Det andra som skulle firas var min och Kristoffers 5-årsdag. Tänk att det var 5 år sedan som jag hittade honom på ett dansgolv uppe på en av Oslos många nattklubbar. Nu 5 år senare har vi gjort en resa som heter duga. Vi har rest både fysiskt och psykiskt. Jag har flyttat runt som en toka i norden tills jag för 6 månader sedan fick ro i Göteborg med Con Amor.
Jag vill ge Kristoffer en stående ovation för att han står ut med mig. Inte för att jag är speciellt dum, jag är ganska roligt att ha och göra med och ställer inga krav men min ständiga oro i kroppen skulle kunna ta kål på vilket förhållande som helst.
Vi gick och käkade på Familjen, en restaurang som verkligen ligger i ropet för tillfället. Maten var bra, inredningen underbar och ljudnivån jobbig. Ett helt ok ställe men lite för överskattat för min del.
Tyvärr så fick jag inte med kameran, så synd, så synd.
Här kommer i vart fall lite bilder.
Efter jobbet i lördags så stack vi ut till goda vänner som bor på landet. På landet så bor dom i världens underbaraste hus och i det underbara huset bor den finaste av dom finaste hundarna. Den fina hunden heter Sticky och henne kelar man mer än gärna.
Vi gjorde sådana saker som man gör på landet.
Vi käkade grillat, säsongens första för min del. Kristoffer fick ha datorn vid bordet, Chelsea spelade visst någon match, det är bara Kristoffer som kan få dispans för något så dumt.
Mat är livet, visst är det så.
Idag stod jag på jobbet när pizzabagaren kom in.
Han hade bakat franskt bröd som var rykande hett som han gav till mig. Snälla gulliga pizzabagaren.
Sen kom en kaffekund som varje dag kommer in för att ta sin espresso. Han är stor, barsk och polack. Vi kallas honom polish, kort och gott. Han jobbar med att putsa fönster. Idag ville han ge oss en present eftersom vi haft öppet i 6 månader, eller som han uttryckte det "era fönster gör mig irriterad så nu ska jag tvätta dom".
Vi inte bara gillar polish, vi älskar han också.
