Back on tracks.

Såja, nu är jag hemma efter en sedvanlig dag.
Hade svårt att somna igår, klockan närmade sig nog 02:00 innan
ögonlocken trillade ihop.
Lite jobbigt var det allt att få upp klockan 06:00, men sånt är livet.

Jag har som vanligt spenderat allt för många timmar på jobb idag,
direkt efter slängde jag på mig träningskläderna och piskade på mig
själv lite extra genom att gå högre upp än vanligt på fjället för att sedan
tokspringa ner.
Så går det om man varit en olydig tjej och stoppat i sig en massa skit som
inte kroppen vill ha.

Tog lite bilder i helgen, ca 300 bestämt, lovar att inte lägga upp alla. ;)

Helgen var,som jag nämnde, helt fantastisk!
Vi tog oss på fredagen från Bergen till Stavanger med båt, bara det var en färd i sig.
Efter att jobbat, rest och letat efter hotellet så lade vi oss ganska tidigt på fredagen.
Lördag morgon kl 07:00 steg vi upp och gjorde oss klara för dagens strapatser.
Vi käkade en stadig frukost på hotellet och passade även på att sno med oss
massa mat som vi skulle ha användning av senare.

Klockan 08:00 satte vi oss på bussen som skulle ta oss till Kjerag, vårt mål
var att vandra på ett urgammalt fjäll (1 miljard år gammalt) och sedan ta oss fram
till en sten som kilat sig fast mellan 2 bergsväggar 900 m över havet.

Ja, nu låter jag bilderna tala.




Vi är nånstans i Stavanger, jag är kartansvarig, det är någonting som säger
mig att vi inte är helt rätt.
Det lustiga är att det vita öststatsblocket i bakgrunden visade sig vara vårt hotell
tillslut.




Nu blir det åka av!




Ni förstår väl att man blir lite förälskad i Norge va?




På väg upp för fjället. Getterna hade inte för avsikt att flytta på sig när vi kom
med bussen..




Här har någon med för lite jobb varit framme minsann.




Jag drar mitt strå till stacken.




På väg upp för första berget, tyvärr hade vi en jäklar dimma, man såg
bara någon meter framför sig.




När vi kom ner i dalen lättade dimman.




Så vackert så att man smäller av.




Väl uppe på nästa berg möttes vi av solsken och massa moln.




Och snö, wehej!




Nu är vi i mål!!! Jag står på en stenjävel, 900 m fritt fall, rätt ned, ett litet snedsted,
minsta lilla svindel, en vidpust, tack och hej.
Adrealinet pumpade på ganska bra när jag väl kom ner på fast mark.





Trött men lycklig.




Människan är liten så liten i den stora världen.




Utsikten gick det inte att klaga på.




En bra bit ner...




Passade på att köra lite flygplansterapi.




På väg ner blev vi överrumplade att ett åskoväder.




Vilket var småtrevligt fram tills vi fattade att vi stod uppe på ett berg och
blixten slog ner ruskigt nära vår topp coh slog lock för våra öron
 och innan alla kläder var genomdränkta och
innan vatten/lerfloder sköljde över berget där vi gick.




Nöden har ingen lag,av med alla blöta kläder.
Det endra torra plagg jag hade var min munkjacka, fick köpa en t-shirt
stl XL så att jag åtminstone kunde skyla arslet.




Barfotabarn på båten tillbaka till Stavanger.




Vattenfall, kan aldrig sluta förundras. Så otroligt vackert.



Jag är tacksam att jag har fått chansen att uppleva bland det vackraste som finns
i mina ögon.
Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan blir det bingen med någon bra serie.















Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0