Andas Jill, andas.
Idag träffade jag en man som jobbade som föreläsare. Han föreläste om utbrändhet och hade själv gått in i väggen två gånger. Jag bad om tips och det han kunde komma med var det vanliga snacket om att man ska lyssna på sin kropp och micropauser. Jag har aldrig varit särskilt bra på något av det men jag har definitivt blivit bättre än mitt forna stressade ego. Jag har bestämt mig för att försöka införa micropauser i vardagen. Han sa att jag skulle göra något som jag tyckte om, t ex läsa en stund. Jag tycker om att skriva och då passar jag på att göra ett inlägg på bloggen. ;)
Jag passade på att fråga om när man skulle börja oroa sig för ens psyke, då svarade han att när man börjar känna sig förföljd så ska man dra öronen åt sig, hahaha. Underbart! Än känner jag mig inte förföljd så då måste jag gå säker.
Grunden till att jag sitter här nu är för att skitskrivaren väääääägrar skriva ut de verifikationer som jag vill att den ska göra. Den rackaren bara står och blinkar och skiter fullständigt i att jag har tryckt tusen gånger på "skriv ut" knappen. Det är sådana här stunder som jag kan få för mig att kasta ut skrivaren genom fönstret.
För att unvika eventuella skador på lägenheten så tar jag helt enkelt en micropaus. Andas in, andas uuuuuuut.
Jävlar skit.
