Synden straffar sig själv.
Jodå, visst är det så.
Jag har ballat ur fullständigt, gått helt bananas, tappat tråden.
Jag vet att jag inte borde och inte får, ändå har jag gjort det.
Dumma, dumma, dumma Jill.
Jag har slarvat med maten, ordentligt. När jag slarvar så menar jag att jag både ätit socker och vetemjöl, i massor. Förra veckan var stressig och en brödkiva var nära till hands. Det jag inte tänkte på när jag tog min första tugga var att jag ville ha mer bröd.
Visst är det så, kolhydrater och socker håller varandra i handen. Man vänjer sig av med det, men tar man en liten tugga är man fast igen.
Det som hänt nu är att jag har fått tillbaka värken i ryggen, alltså i hela jävlar ryggen. Jag är stel som en pensionär på morgonen, jag stapplar ur sängen. Jag hade faktiskt glömt hur jobbigt det var.
Socker och gluten triggar igång inflammationer och jag råkar visst inte tåla gluten så bra, vilket jag än en gång fått svart på vitt.
Nu blir det sträng diet med NOLL socker och gluten som gäller.
Grejen är den att när man inte får dricka alkohol så vill jag ha en ny napp, då är det lätt att man torskar på annat. Jag är inte direkt perfekt om det nu var någon som trodde det.
Gårdagens frosseri, inte bra, inte, bra.
Inte bra vännen. Kom igen, nya tag denna veckan!
