lalunarosa

Idag blev det träning. 6 kilometer på asfalt. Kroppen kändes bra och benen pinnande på som tåget. Jag älskar att springa när formen känns som den gjorde idag. Det känns som om man kan springa i en evighet.

Imorgon ska jag bli av med en ångestframkallande sak. Jag ska nämligen gå till frissan. Jag har en tendens till att få panik så fort håret känns risigt och sedan stoppar jag huvudet i sanden och låtsas som om det regnar medan håret blir värre och värre. Tillslut så skäms jag så mycket att jag inte ens klarar av att gå till frissan och då brukar jag kapa håret själv, resultatet blir därefter. 
Dumt?
Jojemän men sån är jag.


Trasselsudd.